Nyhet 2 februari 2017


Debatt: Reseavdraget ger fördel för män i storstäderna


Bilden av att reseavdrag framför allt görs i landsbygden stämmer inte. I stället är det ett avdrag för manliga hög­inkomsttagare i de tre storstadsregionerna som reser med bil. Dessutom är det i hög grad föremål för fusk, skriver representanter för Svenska Taxiförbundet med flera organisationer och argumenterar för att avdraget ses över.


Knappast någon skatt, avdrag eller bidrag är utsatt för så mycket fusk som reseavdraget. Ett fusk som varje år kostar 2 miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter, enligt Landsbygdskommitténs slutbetänkande som presenterades nyligen. Med andra ord beror 40 procent av statens kostnader för reseavdraget på fusk.

Redan 2003 visade Skatteverkets specialgranskning att 48 procent av reseavdragen var felaktiga. Av de felaktiga reseavdragen var 96 procent fel till den skattepliktiges fördel och 4 procent till nackdel. Om felen berott på okunskap eller slarv borde felen till fördel och nackdel varit ungefär lika många. Skatte­verkets slutsats var därför att det i de flesta fall handlade om fusk. Att fusket är så omfattande beror i första hand på att tidvinstregeln - att man ska spara minst två timmar på att arbetspendla med bil i stället för kollektivtrafik - är svår att kontrollera.

Bilden av att reseavdrag framför allt görs i lands­bygden stämmer inte. Landsbygdskommittén pekar på att reseavdraget är ett avdrag för manliga hög­inkomsttagare i de tre storstadsregionerna som reser med bil. Avdragets storlek växer med stigande lön och görs framför allt av höginkomsttagare. Oavsett om man ser till andelen avdrag, genomsnittlig storlek på avdraget eller kostnaderna gör män reseavdrag i högre utsträckning än kvinnor.

Hälften av kostnaderna för avdraget går till de tre storstadslänen. Räknar man även in Uppsala och Södermanlands län står storstadsregionerna för nästan 60 procent av kostnaderna, medan bara 18 procent går till skogslänen.

Reseavdraget är dessutom mer värt för hög­inkomsttagare än för personer med lägre inkomster. För den som tjänar under 438  900 kronor per år (2017) minskas skatten med cirka 30 procent av det av­dragna beloppet, medan skatten sänks med ungefär 55 procent av avdragsbeloppet för dem som tjänar över 638  600 kronor per år. Eftersom män i genomsnitt tjänar mer än kvinnor och lönenivåerna är ­högre i storstadsregionerna försämrar reseavdraget jämställdheten mellan könen och förstärker de regionala skillnaderna i landet.

Dagens reseavdrag ökar dessutom koldioxid­utsläppen. Avdraget fungerar som ett incitament för att människor ska välja bilen i stället för kollektivtrafiken. Nio av tio som gör reseavdrag reser till jobbet med bil, jämfört med sex av tio av alla som arbets­pendlar.

Tar man bort tidsvinstregeln och i stället baserar avdraget på avståndet mellan hemmet och jobbet kommer resenärer som arbetspendlar med buss, tåg, bil och cykel behandlas lika. WSP Analys & Strategi har i en rapport visat att ett avståndsberoende avdrag, enligt norsk modell, skulle öka den genomsnittliga tillgängligheten till arbeten, minska persontransportarbetet med bil och öka kollektivresandet betydligt, liksom minska koldioxidutsläppen.

I Mälardalsregionen skulle utsläppen från arbetsresor minska med 7 procent. Detta är lågt räknat. När WSP beräknade miljöeffekterna antog de att kollektivtrafiken skulle behöva byggas ut i samma utsträckning som kollektivtrafikresandet ökar, i själva verket skulle en stor del få plats i den befintliga kollektiv­trafiken.

Dessutom skulle möjligheterna att fuska minska kraftigt eftersom det är enkelt för Skatteverket att kontrollera avståndet mellan hemmet och arbetet.

Det finns politisk majoritet i riksdagen för att förändra reseavdraget. Under det senaste året har två parlamentariska utredningar, Miljömåls­beredningen och Landsbygdskommittén, som samtliga riksdagspartier ställt sig bakom, föreslagit att reseavdraget ska ses över och göras avståndsberoende.

För att minska utsläppen av växthusgaser, öka jämställdheten, utjämna de regionala skillnaderna och samtidigt uppfylla reseavdragets ursprungliga syfte, att vidga människors arbetsmarknadsregioner, anser vi att regeringen snarast ska tillsätta en utredning som ser över reseavdraget och gör det avståndsberoende. En åtgärd som dessutom kraftigt kommer att minska möjligheten att fuska.

Helena Leufstadius, vd Svensk Kollektivtrafik

Lars Sandberg, analytiker Svensk Kollektivtrafik

Johanna Sandahl, ordförande Naturskydds­föreningen

Christina Axelsson, ordförande Resenärs­forum

Anna Grönlund, branschchef och vice vd Sveriges Bussföretag

Björn Westerberg, vd Branschföreningen Tågoperatörerna

Claudio Skubla, förbundsdirektör Svenska Taxiförbundet

 



<< Tillbaka