Svenska Taxiförbundet tvingas konstatera att den akuta krisen till följd av Covid-19 nu har resulterat i en förvärrad ekonomisk situation för de människor som arbetar i taxinäringen. I två tidigare skrivelser till infrastrukturminister Tomas Eneroth daterade den 19 mars har Förbundet presenterat förslag till hur krisen kan lindras. Med denna skrivelse framför Förbundet en uppmaning och förslag till konkreta åtgärder med anledning av det förvärrade och mycket akuta ekonomiska läget.

Coronakrisen har på kort tid slagit ut nästan alla intäkter för taxiåkerierna – de små företag som den samhällsviktiga taxinäringen baseras på.

En taxiåkares intäkter kommer från flera typer av kunder som tillsammans bidrar till ett rimligt kapacitetsutnyttjande och intäkter som täcker kostnader för fordon, drivmedel, löner och skatter. Intäkterna kommer i princip från tre källor: företagskunder, privata kunder och samhällsbetalda resor såsom färdtjänst och skolskjuts. Beroende på var man är i landet varierar andelarna för dessa intäktskällor.

I nuläget har samtliga intäktskällor slagits ut. Företagen har inga fysiska möten längre, vilket innebär stopp för taxiresor mellan företag, till järnvägsstationer och till flygplatser. Privatkunderna reser inte heller och går inte ut och roar sig. Färdtjänståkandet har också nästan upphört på grund av coronaviruset. Vid ett beslut om stängda skolor riskerar den sista kvarvarande intäktskällan, skolskjuts, att försvinna.

Taxiåkarnas marginaler är mycket snäva eftersom intäkterna i princip enbart motsvarar kostnaderna. När intäkterna i skrivande stund nästan upphört helt står åkarna i ett läge där deras kostnader finns kvar. Den enda rörliga kostnaden av betydelse som nu minskar är drivmedel, som motsvarar ungefär fem procent av kostnaderna. Övriga kostnader kvarstår även när intäkterna upphör.

Taxinäringen består av små företag, som i sin tur samarbetar genom beställningscentraler och gemensamma varumärken. Sex av sju taxiåkare har endast en eller två bilar. Det är alltså enmansföretag eller företag med endast några enstaka anställda. Omsättningen är i genomsnitt mindre än en miljon kronor per bil och år. Två tredjedelar driver verksamheten som enskild firma, övriga som små aktiebolag med litet kapital eller som handelsbolag. Ofta som familjeföretag. Dessa små företag saknar kapitalreserver, vilket gör att ett stillestånd i verksamheten snabbt blir kritiskt. Företagen hamnar omedelbart i ett läge där varken löner eller kostnader för fordon kan betalas. I det läget hamnar företagen och dess ägare på obestånd och verksamheten måste avvecklas.

Ett taxiåkeri som bedrivs i aktiebolagsform förlorar sitt trafiktillstånd om det egna kapitalet i bolaget går under en viss gräns. Därefter tar det flera år innan bolaget kan få ett nytt tillstånd godkänt av Transportstyrelsen.

Möjligheten att skjuta upp skatt var en bra åtgärd från regeringen, men otillräcklig för småföretagare som lever ur hand i mun. Den uppskjutna skatten måste senare betalas, men intäkterna har idag försvunnit och därmed möjligheten att betala kostnader. Detta gäller skatter, låne- eller leasingkostnader för bilar och lön till åkaren och eventuella anställda. Som Förbundet redan påpekat i en tidigare insänd skrivelse hindras dessutom många åkare med anställda att utnyttja åtgärden med korttidspermittering, eftersom detta inte godkänns för företag med intäkter från det allmänna. Intäkter från färdtjänst och andra samhällsbetalda resor är en av flera intäktskällor för taxiåkarna.

Om inte dessa små företag utan egna kapitalreserver får ett stöd för att överleva den allvarliga, men förhoppningsvis tillfälliga, krisen kommer de snabbt att slås ut och inte finnas kvar när hjulen börjar snurra igen. Det innebär att det kommer att saknas åkare som kan utföra samhällsbetalda resor som färdtjänst och skolskjutsar; men även att det saknas åkare som utför alla de viktiga person- och företagsresor som normalt sett görs varje dag. Taxibranschen är, i alla dess områden, en samhällsviktig funktion som behöver värnas. Lån och krediter är inte tillräckliga i nuvarande läge, eftersom de intäkter som ska betala lånen har försvunnit för alltid.

Förbundet anser därför att:

  • Staten omgående behöver införa ett överbryggningsstöd till åkarna som hindrar utslagning under coronakrisen. Stödet bör baseras på redovisade intäkter enligt momsredovisningen från taxiverksamhet under det föregående kalenderåret. Ett överbryggningsstöd behöver omfatta två miljarder kronor för taxiåkerierna fram till månadsskiftet maj-juni. Beräkningen baseras på en lägsta nivå av intäkter för att klara löne- och fordonskostnader fram till den tidpunkten.