Låga marginaler
Den genomsnittliga rörelsemarginalen i taxiföretagen är mindre än hälften jämfört med näringslivet i övrigt. Rörelsemarginalen är även låg jämfört med övriga trafikslag inom transportsektorn. De låga marginalerna är delvis en följd av en hård konkurrens på marknaden tack vare låga etableringströsklar för nya aktörer. Såväl antalet bilar som antalet taxiföretag ökar. De senaste två åren har antalet åkerier med bara en eller två taxibilar ökat, vilket brutit trenden med en konsolidering till större åkerier.
Att nyetableringar av aktörer håller tillbaka rörelsemarginalerna är en förutsättning som taxibranschen kommer fortsätta att möta. Taxi är en arbetsgivare av betydelse och har också länge varit en av de viktigaste dörrarna in på arbetsmarknaden för utrikes födda. Såväl de formella som de ekonomiska etableringshindren är låga vilket borgar för ett högt konkurrenstryck. Detta bör ses som en möjlighet, inte minst när det gäller att få hushåll att gå över från privata bilresor till kollektivtrafik genom att bland annat öka utnyttjandet av taxi. Samtidigt är det viktigt att staten avvärjer hot mot en välfungerande taxinäring i form av höga kostnader och osund konkurrens från illegala och obeskattade tjänster.
Höga kostnader
En stor del av priset för en taxiresa styrs av kostnader som taxinäringen inte själv styr över. Ungefär 60 procent av taxis kostnader består av skatter och lagstadgade avgifter. Till skillnad från många andra arbetskraftsintensiva tjänster har staten inte skapat en lösning där privatpersoner på rimliga villkor kan efterfråga lagliga och beskattade taxitjänster. Detta gör att taxi upplevs som dyrt. Gentemot hushållen har taxi svårt att ta de priser som skulle krävas för att uppnå rimlig avkastning. I många mindre orter har taxinäringen i stort sett inga intäkter från hushållsmarknaden.
Vid sidan om bilen är taxi det mest flexibla färdmedlet. Därmed är taxi nyckeln till att få hushåll att övergå från privata bilresor till kollektivtrafik genom en kombination av taxi och mer storskalig kollektivtrafik. För att få hushållen att välja legala och beskattade taxitjänster behövs en ny syn på taxinäringens skattepålagor som skapar en rimlig kostnadsbild för hushållen.
Taxiförbundet presenterade i början av 2018 rapporten RATT: Rut-avdrag för taxi, som visar de samhällsekonomiska vinsterna med lägre beskattade taxitjänster för taxiresor. Rapporten visar att privatbilismen inledningsvis skulle kunna minska med mellan 10 och 30 procent för att med tiden minska än mer. Samtidigt skulle taxiresorna öka och användas av resenärerna i första hand som ett komplement till kollektivtrafiken. Bättre miljö, färre trafikolyckor, minskad trängsel och bättre framkomlighet är andra samhällsnyttor som lyfts fram i rapporten.
Svarttaxi har flyttat till digitala plattformar
Ett av de allvarligaste hoten mot de ekonomiska villkoren för de seriösa taxiföretagen kommer från det snabbt ökande utbudet av illegala och obeskattade taxitjänster på digitala delningsplattformar, främst Facebook. Förekomsten av svarttaxitjänster via Facebook har på några år gått från en obefintlig företeelse till att bli vanligt förekommande. Enligt Taxi förbundets kartläggning finns cirka 150 slutna svarttaxigrupper på Facebook med företagslik verksamhet. Sammanlagt har grupperna cirka 130 000 medlemmar. Tendensen är att antalet grupper ökar.
Taxiförbundet uppskattar att verksamheten redan på dagens nivå motsvarar ett skattebortfall på cirka 745 000 000 kronor. Eftersom företeelsen växer och är svår för myndigheter att kontrollera framstår de företagslika svarttaxigrupperna på Facebook som det mest akuta hotet mot taxibranschens ekonomiska villkor. Utvecklingen pekar på att det behövs en myndighetsledd utredning av problemets omfattning och förslag till åtgärder som både ser till resenärernas behov och samhällets ekonomi.
Att en ny svart taximarknad nu växer fram är ett tecken på att privatresenärer efterfrågar taxitjänster, men upplever att priset för legala taxitjänster är för högt. Taxiförbundets rapport RATT Rut-avdrag för taxi, visar att vi troligen skulle få se en liknande utveckling för taxi som när ett Rut-och Rot-avdrag infördes för tjänster i hemmet. Då förvandlades många svarta inkomster till vita.
De senaste åren har den svenska taxibranschen även utmanats ekonomiskt av större internationella företag som via mobilappar erbjudit taxitjänster som av domstolar konstaterats vara otillåtna och som inte haft en transparent modell för hur skatter betalats. Dessa tjänster – Uberpop och Heetch – har för närvarande stängts, men i omvärlden finns andra liknande tjänster som ännu inte prövats på den svenska marknaden. Om inte rättsvårdande myndigheter ägnar stor uppmärksamhet åt denna typ av tjänster hotar de att omintetgöra en sund konkurrens.
Känslighetsanalys
Enligt beräkningar av Bisnode kommer en kostnadsökning på knappt 1,5 procent att äta upp hela rörelsemarginalen, allt annat lika. Uppdelat på löner och inköpskostnader blir förhållandena 3,5 procent respektive 3,25 procent, allt annat lika. Detta visar hur känslig taxibranschen är för ökade löner, skatter, avgifter och övriga kostnader.
För att nå upp till näringslivets lägsta genomsnittliga rörelsemarginal på fem procent sedan år 2000, måste arbetsgivaravgifterna för taxiföretagen sänkas med 10 procentenheter till 22 procent. För att nå upp till näringslivets högsta genomsnittliga rörelsemarginal på 8 procent måste arbetsgivaravgifterna sänkas med 13 procentenheter till 18 procent.
En sänkning av arbetsgivaravgifterna med 10 respektive 13 procentenheter kan uppfattas som stor men i första fallet minskar statens intäkter med cirka 400 miljoner kronor och i det andra fallet med 760 miljoner kronor.
Vi vill betona att alla företag som ingår i underlaget är aktiebolag och inte representerar enskilda företag. Detta torde innebära att effekterna i beräkningen representerar hela kollektivet, då aktiebolag i de flesta fall är större bolag med bättre ekonomi.