Outnyttjat omställningsstöd bör användas till att rädda svensk taxinäring

Det finns goda marginaler i alla stödformer till näringslivet, framförallt i omställningsstödet finns miljarder som kan användas till att rädda en taxibransch på gränsen till utplåning. Ett utökat omställningsstöd bör utformas så att det bättre kompenserar lönekostnaderna hos alla de taxiföretag som drivs i enskild form, samt ta hänsyn till tappade intäkter över en längre tidsperiod. Därtill behöver den tidigare sänkningen av arbetsgivar-/sociala avgifter förlängas och gälla för hela år 2020.

Nya och förlängda stödåtgärder kan och måste riktas särskilt mot taxibranschen, vilket EU-kommissionen i ett svar till MEP Leila Chaibi den 3 augusti 2020 (se bilaga) har bekräftat att så kan göras.

Coronaviruset har fått stora ekonomiska konsekvenser för taxinäringen. Minskat resande, färre sociala sammankomster och ett reducerat behov av färdtjänst ledde till en snabb och kraftig minskning av taxiåkandet. Konsekvenserna är redan allvarliga och hotar snabbt att bli ännu allvarligare i form av utslagning av taxiåkerier och förlorade jobb.

Redan i juni visade en enkät från Svenska Taxiförbundet att endast ett av tio taxiföretag bedömer att de kan driva sin verksamhet länge än sex månader. Efterfrågan på taxi har i stort sett upphört helt på vissa platser eller minskat kraftigt på andra platser, då vårens rekommendationer drabbat samtliga tre intäktskällor som taxiföretag har: företagsresor, privatresor och samhällsbetalda resor.

Den dystra situationen bekräftas i Swedbanks nysläppta statistik över korttransaktioner utförda under 2020. Statistiken visar tydligt att taxibranschen är lika hårt drabbad som flygbranschen. Den genomsnittliga summan svensken spenderar på taxi har minskat med 85% jämfört med förgående år, en skillnad som är mer eller mindre konstant över perioden april till augusti. Taxibranschens siffror kan jämföras med klädbranschens nedgång på 25%-30% under sommarmånaderna, eller restaurangbranschen, vars största nedgång motsvarade ett genomsnitt på 50% jämfört medföregående år, och som under maj, juni, juli och augusti visar en tydligt uppåtgående trend. Trots att andra näringar ser en positiv ökning i dagliga intäkter har situationen inte förbättrats i taxibranschen.

Grafen illustrerar att den dagliga konsumtionen av taxitjänster minskade drastiskt under mars månad och håller en fortsatt mycket låg nivå, trots att övriga branscher är på uppåtgående. Källa: Swedbank Research

För att hjälpa svenskt näringsliv har regeringen presenterat ett antal stödåtgärder i form av bland annat korttidspermitteringar, lokalhyresstöd, och ett omställningsstöd baserat på inkomsttapp i mars och april. Dessa stödpaket är dåligt anpassade till taxibranschen, vars företagare varken kan tillgodoräkna sig lokalhyresstöd eller permittera personal då en stor del av näringen utgörs av småföretag med ingen eller ett fåtal anställda. Faktum är att ett krav på förkortad arbetstid snarare förvärrar situationen för taxiförare, eftersom taxiföretagens produkt produceras i samma stund som den konsumeras. Vid en minskning av arbetstiden, minskar intäkterna ännu mer. Det medför att även om staten står för en del av lönekostnaden, medför stödets utformning att det, om det används, saknas intäkter för att täcka löner och fasta kostnader.

Inte heller Regeringens stödpaket med lån via Almi, Exportkreditnämnden eller Svensk Exportkredit når taxibranschen. Taxiföretag stängs också ute från stödpaketet att låna pengar på bank med hjälp av bankens statliga lånegaranti.

Det stöd som taxiföretagen kvalificerar sig för är omställningsstödet, till vilket regeringen anslog 39 miljarder kronor. Omställningsstödets avsikt är att hjälpa företag vars omsättning minskade med minst 30 procent under mars och april jämfört med samma period förra året. Dagens Nyheter rapporterade nyligen att endast en av de anslagna 39 miljarderna har delats ut. Av denna miljard har transportnäringen tilldelats den i sammanhanget ringa summan om 75 miljoner.

Skatteverkets statistik över utbetalt omställningsstöd visar tydligt att det inte handlar om att taxiföretagen inte sökt omställningsstöd, utan att beloppen per företag är låga. Statistiken visar att det fram till den 31 juli betalats ut drygt 27,000 kronor per ansökan till transportnäringen, en låg siffra med hänsyn till hur mycket det kostar att hålla igång ett taxiåkeri med en till tre bilar utan intäkter. För jämförelse är motsvarande siffra för hotell- och restaurangbranschen nästan 164,000 kronor.

Vidare tar omställningsstödet endast hänsyn till minskade intäkter under mars och april. Vid finansminister Magdalena Anderssons pressträff den 27 augusti 2020 om det ekonomiska läget förmedlades bilden att konjunkturen tycks ha bottnat under våren, en utveckling som inte återspeglas i spenderingen på taxiresor. Som tydliggjorts med Swedbanks siffror ser taxibranschen fortsatt stora tapp under maj, juni, juli och augusti. När andra branscher visserligen går sämre än föregående år håller taxibranschen på att slås ut helt.

Regeringens uppfattning om att konjunkturen bottnat under våren speglas inte inom taxinäringen. Källa: Regeringskansliet  

Samhällets kostnad att inte rädda taxinäringen är högre än kostnaden för att rädda den. Kostnaderna för lönegarantier och konkursförvaltning kommer att uppgå till cirka 6,5 miljarder kronor under en sex månaders period, enligt Svenska Taxiförbundets uppskattning. Förbundets beräkning bygger på att det finns drygt 32 000 yrkesverksamma taxiförare. Om 70 procent av verksamheterna slås ut innebär det att drygt 20 000 anställda förlorar jobbet. Det skulle också innebära att cirka 1700 företag behöver konkursförvaltas. Kostnaden för lönegarantier, inklusive sociala avgifter, för dessa personer uppgår till cirka 800 miljoner kronor per månad och kostnaden för konkursförvaltning uppgår till 280 miljoner kronor per månad.

DN:s granskning visar att det finns väldigt goda marginaler i alla stödformer till näringslivet, framförallt i omställningsstödet finns miljarder som kan användas till att rädda en taxibransch på gränsen till utplåning. Ett utökat omställningsstöd bör utformas så att det bättre kompenserar lönekostnaderna hos alla de taxiföretag som drivs i enskild form, samt ta hänsyn till tappade intäkter över en längre tidsperiod. Därtill behöver den tidigare sänkningen av arbetsgivar-/sociala avgifter förlängas och gälla för hela år 2020. Nya och förlängda stödåtgärder kan och måste riktas särskilt mot taxibranschen, vilket EU-kommissionen i ett svar till MEP Leila Chaibi den 3 augusti 2020 (se bilaga) har bekräftat att så kan göras.


Svenska Taxiförbundet

Claudio Skubla
Förbundsdirektör

PDF med bilaga: Outnyttjat omställningsstöd bör användas till att rädda svensk taxinäring