Svenska Taxiförbundet (Förbundet) är branschorganisationen för Sveriges taxiföretag, och inkommer härmed med svar på ovan rubricerade promemoria.
Sammanfattning
- Förbundet välkomnar regeringens förslag att förlänga möjligheten till korttidsarbete till den 30 juni 2021 och att stödet förstärks genom att staten tar en större del av kostnaderna.
- Förbundet ställer sig positivt till förslaget att stryka undantaget i 3 § 2 st 3 p. som anger att lagen inte gäller ”arbetsgivare i fråga om verksamhet som huvudsakligen är finansierad av allmänna medel”.
- Förbundet ställer sig negativt till tilläggen 10 § 2 st 1 p. och 2 p. samt 27 § 4 st 1 p. och 2 p. Taxiföretagens nuvarande ekonomiska svårigheter behöver behandlas som tillfälliga då de överlag är en direkt konsekvens av covid-19-pandemin och de restriktioner och rekommendationer som regeringen och dess myndigheter tillfälligt har infört.
- Stödet är dock i mindre grad användbart för taxiföretagen då de är beroende av att fordonen är bemannade för att intäkter ska uppstå. Förbundet uppmanar därför regeringen att skyndsamt utforma ett särskilt stöd, anpassat efter taxiföretagens specifika situation och behov.
Taxi – en samhällsviktig funktion
Taxi är en viktig del av samhällets transportsystem som, utöver att finnas till allmänhetens och företagens förfogande, bedriver färdtjänst, skolskjuts, sjukresor samt anropsstyrd trafik och kompletteringsresor inom den allmänna kollektivtrafiken. Hög tillgänglighet av taxi till allmänhetens förfogande är en förutsättning för att god taxiservice ska finnas tillgänglig närhelst vi behöver den. Taxis samhällsviktiga betydelse åskådliggörs i Lag (2010:1065) om kollektivtrafik, 2 § 14 kap, som ålägger de regionala kollektivtrafikmyndigheterna att verka för ”en tillfredsställande taxiförsörjning”.
Taxibranschen består av små tjänsteproducerande företag, vars vara/tjänst produceras i samma stund som den säljs/konsumeras. En utebliven körning är därmed en förlorad intäkt för alltid. Företagen har inga lager, och kan inte återhämta den uteblivna försäljningen vid ett senare tillfälle. Sex av sju taxiföretag har endast en eller två bilar. Det är alltså enmansföretag eller företag med endast några enstaka anställda. Branschen präglas av låga rörelsemarginaler där intäkter och kostnader under normala förhållanden balanserar varandra. Omsättningen är i genomsnitt mindre än en miljon kronor per fordon och år. Två tredjedelar av företagen drivs som enskild firma, övriga som små aktiebolag med litet kapital eller som handelsbolag. Ofta som familjeföretag. Dessa små företag saknar kapitalreserver, vilket gör att ett stillestånd i verksamheten snabbt blir kritiskt. Företagen hamnar omedelbart i ett läge där varken löner eller kostnader för fordon kan betalas.
Taxiföretagens situation under covid-19-pandemin
Efterfrågan på taxi har i stort sett upphört helt på vissa platser eller minskat kraftigt på andra platser, då regeringens och myndigheternas rekommendationer drabbat samtliga tre intäktskällor som taxiföretag har: företagsresor, privatresor och samhällsbetalda resor.
Den dystra situationen bekräftas i Swedbanks nysläppta statistik över korttransaktioner (2020-12-02).[1] Statistiken visar tydligt att taxibranschen fortsatt är lika hårt drabbad som flygbranschen och att kräftgången som inleddes i mars 2020 har fortsatt utan förbättring.
Svenska Taxiförbundets synpunkter och förslag till promemorian
Förbundet anser att det är positivt att regeringen förlänger möjligheten till korttidsarbete till den 30 juni 2021 och att stödet förstärks genom att staten tar en större del av kostnaderna. Förbundets bedömning är dock att korttidsarbete generellt är förknippat med vissa problem ur taxibranschens perspektiv. Taxiföretagen har generellt höga fasta kostnader, och mycket små rörelsemarginaler. Med den låga intäktsnivån som råder idag, slår en sänkning av arbetstiden direkt mot de redan låga intäkterna, eftersom intäkterna står i direkt relation till antalet timmar som fordonen är i trafik. Taxiföretagarna behöver i dagsläget ha sina bilar i trafik i största möjliga mån, för att lindra effekterna av intäktsbortfallet. Förbundet uppmanar därför regeringen att skyndsamt utforma ett särskilt stöd, anpassat efter taxiföretagens specifika situation och behov.
Därtill vill Förbundet lämna följande synpunkter och förslag till regeringens promemoria:
Förbundet ställer sig positivt till förslaget att stryka undantaget i lag om stöd vid korttidsarbete i 3 § 2 st. 3 p. som anger att lagen inte gäller ”arbetsgivare i fråga om verksamhet som huvudsakligen är finansierad av allmänna medel och där det enligt en offentligrättslig reglering ankommer på det allmänna att tillhandahålla verksamheten”. Den svenska taxinäringens omsättning utgår till cirka hälften av intäkter från offentligt upphandlade persontransporter i form av färdtjänst, skolskjuts och sjukresor. Förslaget innebär att en stor del av framförallt taxiföretagen på mindre och medelstora orter därmed kan söka stöd vid korttidsarbete.
Förbundet ställer sig negativt till tilläggen 10 § 2 st 1 p. och 2 p. samt 27 § 4 st 1 p. och 2 p. – att stöd inte lämnas till arbetsgivare som när ansökan prövas är skyldig att upprätta kontrollbalansräkning eller på obestånd. Syftet med nuvarande regler är att stöd ”inte ska kunna beviljas arbetsgivare vars ekonomiska svårigheter är annat än tillfälliga”. Taxiföretagens nuvarande ekonomiska svårigheter behöver behandlas som tillfälliga då de överlag är en direkt konsekvens av covid-19-pandemin och de restriktioner och rekommendationer som regeringen och dess myndigheter tillfälligt har infört.
Träffsäkra stöd för taxi behövs
Förbundet vill uppmärksamma att tiden det tar för ansvariga myndigheter att återkomma med besked om beviljat stöd och att betala ut medel är lång, och inte anpassad efter företagens akuta behov av likviditet. Konsekvensen är att taxiföretagens ekonomiska uthållighet försvagas ytterligare i väntan på utbetalning av stöden.
Förbundet vill också betona att de ekonomiska stödpaketen som regeringen hittills har aviserat och tagit fram, i mindre utsträckning varit till nytta för taxiföretagen då dessa stöd inte varit anpassade för små, tjänsteproducerande företag där intäkterna under normala förhållanden nätt och jämnt täcker kostnaderna.
Förbundet och dess medlemmar förstår behovet av att minska smittspridningen, men ser samtidigt att regeringen och dess myndigheter bär ett ansvar för de konsekvenser som dess beslut medför för företagen. Om de generella stöden inte kan göras mer generösa, behöver ett anpassat stöd för särskilt utsatta branscher såsom taxi snarast tas fram, vilket EU-kommissionen godkänner.
Svenska Taxiförbundet står självklart till Finansdepartementets förfogande i den fortsatta processen och bidrar med Förbundets branschkännedom och sakexpertis om departementet så skulle önska.
Svenska Taxiförbundet
Claudio Skubla
Förbundsdirektör
[1] https://internetbank.swedbank.se/ConditionsEarchive/download?bankid=1111&id=WEBDOC-PRODE70864533