Svenska Taxiförbundet (Förbundet) är branschorganisationen för Sveriges taxiföretag och har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade förslag.
Den nya kategorin taxitrafik syftar till att ersätta den möjlighet till dispens från kravet på taxameter som för närvarande finns och som Förbundet i decennier påpekat möjliggör fusk med skatter, avgifter, moms och bidrag. Förbundets krav om att slopa möjligheten till dispens från taxameterkravet har även hörsammats av Sveriges Riksdag, som i ett betänkande (2013/14:TU18) riktat ett tillkännagivande om detta till regeringen.
I Regeringens proposition (2017/18:239) ”En ny kategori av taxitrafik” betonas att den nya kategorin bara ska få utföra köruppdrag som är förbeställda till ett fast pris. Betalningen ska göras till den beställningscentral för taxitrafik som fördelat köruppdraget och får inte ske genom taxiförarens eller tillståndshavarens medverkan.”
I Förbundets remissvar (20170227) framförs att ”förslaget öppnar för teknikneutralitet, vilket kan vara vällovligt, men skapar också en betydande osäkerhet kring vad det kan komma att föra med sig i praktiken när det genomförs.”
Vidare refererar Förbundet till direktivet till utredningen (kommittédirektiv 2015:81, Anpassning till nya förutsättningar för taxi och samåkning) att ifall en ny form av taxitrafik införs ”…ska möjligheterna till kontroll av regelefterlevnad vara minst lika goda som för fordon som bedriver taxiverksamhet idag…”. Förbundet betonar i sitt remissvar att ”det kommer således att ställas mycket stora krav på de myndigheter till vilka regeringen överlåter föreskrivningsarbetet avseende kontrollanordningarnas funktion samt vilka data som ska samlas in och överföras och hur detta ska ske”.
Den utveckling som nu sker på den svenska taximarknaden är att taxiföretag (åkerier), registrerade i Sverige, i allt högre grad ansluter sig till och genomför köruppdrag för ett flertal olika plattformsföretag. Därtill ser vi att samma taxiföretag och taxiförare även tar kunder på gatan, vid taxikö eller uppsamlingsplats. Av detta kan följande slutsatser dras:
· Taxiföretag (åkerier) och taxiförare kan ta en mix av uppdrag från samtliga plattformar – kända och okända, nationella och internationella – inklusive kunder på gatan och ta betalt via t ex Swisch
· Plattformsföretagen har enbart kontroll över de körningar och intäkter som genereras från den egna plattformen
· Varje taxiföretag (åkeri) och taxiförare som kör för flera plattformar har möjlighet att omsätta avsevärt större summor än vad en enskild plattform kan redovisa till svenska myndigheter. Körningar för en plattform är osynlig för övriga plattformar och registreras inte, alternativt registreras som ”tomma mil”/privat körning
· Körning av kund som plockas upp på gatan, vid taxikö eller uppsamlingsplats är osynlig för plattformarna och registreras inte, alternativt registreras som ”tomma mil”/privat körning
· Plattformsföretag kan i praktiken endast ansvara för och redovisa de intäkter som den egna plattformen genererar
· Ett enskilt plattformsföretag kan vare sig kontrollera eller leverera den samlade bilden av svenskregistrerade taxiföretags (åkeri) uppdrag eller intäkter
Givet att samtliga plattformsföretag, som är verksamma idag och som etablerar sig i framtiden, väljer att följa svensk lagstiftning och ansöka om tillstånd hos Transportstyrelsen, vore detta inte något bekymmer. Förbundets och taxibranschens erfarenhet pekar dock på motsatsen. Samhället kommer att möta ständigt ökande utmaningar där internationella plattformsföretag inleder samarbete med svenskregistrerade företag utan att ta hänsyn till svensk lagstiftning eller kravet om ansökan och godkännande hos svensk myndighet.
I en kompletterande skrivelse till infrastrukturminister Tomas Eneroth (20180102) betonar Förbundet å det bestämdaste att ”det är kritiskt att taxitjänster redovisas och beskattas av det företag som utför den verkliga resetjänsten, dvs taxiföretaget (åkeriet)”. Det är viktigt att denna ordning upprätthålls och att det nya regelverket för en ny kategori taxitrafik inte öppnar för nya kryphål som sätter konkurrensen inom taxibranschen ur spel. Det ger vid handen att de taxifordon som har en särskild utrustning ska spara motsvarande data som ansamlas i taxameter och att den särskilda utrustningens data ska tömmas och sparas i redovisningscentraler.
Det är även kritiskt att Polisens möjlighet att utöva tillsyn inte försvåras. I Transportstyrelsens konsekvensutredning föreslås ”återkommande kontroller av att den särskilda utrustningen är certifierad, korrekt fastsatt, installerad och plomberad i fordonet, samt att den fungerar som den ska”. Förbundet stöder detta men saknar förslag som underlättar Polisens flygande kontroller av den särskilda utrustningen, bl a möjlighet att skriva ut körpassrapporter och tydlig indikation om ”kund i bil”. Detta, i kombination med anonymiserade fordon utan särskiljande färg på registreringsskylten, försvårar Polisens arbete med att upptäcka och bevisa svart verksamhet.
Förbundet ifrågasätter starkt att denna taxikategori ska tillåtas bedriva verksamhet med ”anonymiserade fordon” utan särskiljande färg på registreringsskylten eftersom även kundsäkerheten äventyras. Rapporter från andra länder ger exempel på kunder som i tron att de klivit in i ett taxifordon med anonymt utseende i själva verket satt sig i ett privat fordon och blivit utsatta för personbrott.
Omprövning av regelverket
Förbundet konstaterar att Transportstyrelsen har svåra utmaningar i arbetet med att utforma föreskrifter som baseras på en lag som innehåller allvarliga svagheter. Förbundet yrkar därför på att lagstiftningens ikraftträdande ska senareläggas och att en omprövning av densamma genomförs i enlighet med Förbundets synpunkter ovan.
Svenska Taxiförbundet
Claudio Skubla
Förbundsdirektör