Svenska Taxiförbundet har lämnat remissvar avseende ovan rubricerad utredning. Refererande till mötet med infrastrukturminister Tomas Eneroth (2017-11-16) vill vi härmed komplettera tidigare svar med synpunkter rörande utredningens förslag om en ny form av taxitrafik.
Bakgrund
När regeringen tillsatte utredningen om taxi och samåkning i juli 2015 (dir. 2015:81) var det i ljuset av en högröstad debatt som i huvudsak kretsade kring plattformsföretaget Uber och dess affärsmodell och app-teknik. Enligt företagets egna utsagor skulle dessa särskilja sig ifrån övriga beställningscentralers motsvarighet. Bland annat har Uber hävdat att de taxiföretag (åkerier) och taxiförare som kör för dem:
- Inte tar kunder på gatan
- Inte tar kunder vid taxikö eller uppsamlingsplats
- Enbart är tillgängliga för beställningar via dess app
Därtill har plattformsföretaget Uber framfört att de har full kontroll över de taxiföretag (åkerier) och taxiförare som kör för dem och att uppgifter om trafikrörelser och intäkter kan överföras direkt från dem till tillsynsmyndigheter i Sverige.
Taxiutredningen har därmed kommit att:
- Genomföra sitt uppdrag under en period då det enbart fanns ett plattformsföretag verksamt i Sverige
- I huvudsak utgå ifrån plattformsföretaget Uber
- I huvudsak utgå ifrån att taxiföretag (åkerier) och taxiförare enbart kör för en plattform
Taxiföretag och taxiförare tar beställningar från flera håll
Sedan juli år 2015 har mycket vatten runnit under broarna. En rad internationella och nationella marknadsplattformar för tjänster har vuxit – och växer – fram i Sverige och i andra länder. Dessa marknadsplatser fungerar, likt plattformsföretaget Uber, som en kontaktyta för både säljare och
köpare av taxitjänster. I skrivande stund finns följande plattformar för taxitjänster etablerade i Sverige:
- Uber
- Heetch
- MyCab
- Taxijakt
- MyTaxi
Därtill ett stort antal plattformar som traditionellt benämns beställningscentraler, såsom:
- Cabonline
- SverigeTaxi
- Taxi Kurir
- Top Cab
- Taxi Stockholm
- Taxi Göteborg
- M fl
Dessutom finns ett antal samhällsbetalda plattformar, t ex:
- SAM 3001
- Planet
På den internationella marknaden finns idag även följande plattformar:
- Lyft
- Taxify
- Didi
- 99
- Careem
- Ola
- Grab
Enbart plattformen vare sig säker eller fullständig källa till ekonomiska data
Den utveckling som nu sker på den svenska taximarknaden är att taxiföretag (åkerier), registrerade i Sverige, som kör för ett plattformsföretag även kör för andra plattformsföretag. Därtill är det ingenting som hindrar taxiföretag (åkerier) eller taxiförare ifrån att även ta kunder på gatan, vid taxikö eller uppsamlingsplats. Följande slutsatser kan dras av detta:
- Taxiföretag (åkerier) och taxiförare kan ta en mix av uppdrag från samtliga plattformar inklusive kunder på gatan
- Plattformsföretagen har enbart kontroll över de intäkter som genereras från den egna plattformen
- Varje taxiföretag (åkeri) och taxiförare som kör för flera plattformar har möjlighet att omsätta betydligt större summor än vad en enskild plattform kan redovisa
- Körning på beställning av kund på gatan, vid taxikö eller uppsamlingsplats är osynlig för plattformarna
Företag som erbjuder en marknadsplattform kan i praktiken endast ansvara för redovisning av de intäkter som försäljningen/abonnemanget av marknadsplatsen/kontaktytan genererar – såsom exempelvis Uber fungerar dag. Därmed kan inte ett enskilt plattformsföretag vare sig kontrollera eller leverera den samlade bilden av taxiföretags (åkeri) uppdrag eller intäkter.
Redovisning måste ske av det företag som utför den verkliga taxitjänsten
I Svenska Taxiförbundets remissvar (2017-02-27) anfördes att ansvaret för insamling av uppgifter om taxifordonens kontroll på väg, beställningar och betalningar ska ligga på beställningscentralerna för vidare redovisning till redovisningscentralerna. Där har nu Svenska Taxiförbundet tänkt vidare och betonar å det bestämdaste att det är kritiskt att taxitjänster redovisas och beskattas av det företag som utför den verkliga resetjänsten, dvs taxiföretaget (åkeriet). Det ger vid handen att samtliga fordon i taxitrafik ska ha taxameter/kontrollutrustning och att dess uppgifter ska tömmas och sparas i redovisningscentraler.
Kravet på taxameter/kontrollutrustning i taxifordonet måste vara strikt
I Svenska Taxiförbundets remissyttrande angående redovisningscentraler för taxi (Ds 2013:66) välkomnade Förbundet införandet av redovisningscentraler för att ge Skattemyndigheten verktyg att följa upp taxinäringens intäktsredovisning. En viktig förutsättning för att redovisningscentralerna verkligen ska få in alla uppgifter är att priser, betalningar och körsträckor registreras i taxibilens taxameter/kontrollutrustning när resetjänsten utförs.
Med den avancerade teknik som idag står till taxibranschens förfogande finns alla möjligheter att följa regelverket. Att kommunikationen med kunden sker via en mobil applikation kan idag inte ersätta kravet på att redovisningen av resetjänsten genomförs av taxiföretaget (åkeriet) och att den sker via fordonets taxameter/kontrollutrustning.
En konsekvens av att ett strikt krav på taxameter/kontrollutrustning ska gälla för samtliga fordon i taxitrafik är också att skillnaden mellan samåkning och taxitjänster blir tydlig. Det kommer att underlätta för våra tillsynsmyndigheter när misstänkt svarttaxi inte kan hänvisa redovisningsplikten till ett eller flera plattformsföretag.
I regeringens fortsatta beredningsarbete bör den särskilt ta hänsyn till kommittédirektivets (2015:81) formulering om att det vid ett eventuellt införande av en ny kategori taxi gäller att ”möjligheterna att kontrollera regelefterlevnad kan bli minst lika goda som för fordon som bedriver traditionell taxitrafik”.
I övrigt hänvisas till Svenska Taxiförbundets remissvar avseende utredningen ”Taxi och samåkning”, SOU 2016:86, daterad 2017-02-27.
Kompletterande synpunkter Taxiutredning SOU 2016:86