Under senare tid har det ekonomiska allmänna läget förbättrats i Sverige, dock inte för taxinäringen vars ekonomiska situation är fortsatt mycket ansträngd. Svenska Taxiförbundet bedömer det som akut att taxiföretagen snarast får besked om förlängda och förstärkta stödinsatser.
Under de senaste månaderna har det ekonomiska allmänna läget i Sverige förbättrats. Samtidigt förutspår regeringen ett fortsatt oklart covid-19-läge. Svenska myndigheter prognostiserar att BNP för helåret kommer att falla med ca 3,4 procent[1] och även regeringen har reviderat ned tillväxten ytterligare.[2] Konjunkturinstitutet pekar i den senaste konjunkturbarometern (okt. 2020) att läget i näringslivet är mycket splittrat.
I näringslivet upplever enskilda branscher såsom taxi en fortsatt mycket ansträngd ekonomisk situation. Taxi, i likhet med flyget och delar av besöksnäringen, möter nu också effekterna av regeringens och Folkhälsomyndighetens nya, skärpta, lokala allmänna råd, vilka förvärrar en redan mycket svår ekonomisk situation ytterligare. I många fall innebär rekommendationerna indirekt en nedstängning av näringsverksamheter, vilket för bl.a. taxi innebär en allt djupare ekonomisk kris.[3]
Enligt Skatteverket har mer än 50 procent av taxibranschens omsättning gått förlorad[4] och enligt Transportststyrelsens data har cirka 13 procent av taxifordonsflottan ställts av sedan mars 2020.[5] Allt fler orter i Sverige saknar helt eller delvis taxiservice. Konsekvensen är att lokala arbetstillfällen försvinner, vilket försvårar för människor och företag att verka, bo och leva i hela landet.
I en nära framtid ser vi att det akuta läget som taxiföretagen befinner sig i kan leda till att det varken på kort eller lång sikt kommer att finnas tillräckligt med aktörer som kan genomföra särskild kollektivtrafik såsom färdtjänst, rullstolstaxi, sjukresor och skolskjuts. Därmed kommer kommuner och regioner att få mycket svårt att klara av sitt grundläggande uppdrag för utsatta grupper med särskilda behov.
Förbundet ser även med oro att förare och åkare för närvarande lämnar seriösa taxiföretag och börjar köra för de internationella plattformsföretagen som tillhandahåller affärsmodeller som möjliggör skatteundandragande.[6]
Mot bakgrund av ovanstående ser Svenska Taxiförbundet ett behov av att förlänga och utvidga stödåtgärderna enligt följande:
1. Omsättningsstöd till enskilda näringsidkare
Omsättningsstödet har tagit för lång tid att sjösätta och processen från förslag till utbetalda ersättningar är alldeles för långsam. Därtill behöver stödet omfatta fler månader än mars-juli 2020. Stödet behöver snarast förlängas och fortgå så länge som den akuta krisen pågår.
För att taxiföretagen ska kunna få ett stöd som motsvarar 75 procent av omsättningstappet behöver det tidigare beslutade taket om 24 000 kronor per månad höjas kraftigt. Förbundet har i sitt remissvar till regeringens promemoria, Omsättningsstöd till enskilda näringsidkare,[7] refererat till EU-kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013.[8] I artikel 3.2 framgår det att ”det totala stödet av mindre betydelse per medlemsstat till ett enda företag får inte överstiga 200 000 euro under en period av tre beskattningsår.” Därmed finns det ett legalt utrymme för att höja taket till 58 000 kronor per företag och månad, vilket skulle vara bättre anpassat till taxiföretagen som generellt har hög omsättning och låg rörelsemarginal.
2. Omställningsstöd till företag
Omställningsstödet behöver, i likhet med omsättningsstödet, snarast förlängas och fortgå så länge som den akuta krisen pågår. På det stora hela är krisen inom svenskt näringsliv mindre akut, men för taxibranschen är en förlängning av omställningsstödet en fråga om företagens överlevnad.
3. Korttidsarbete
I sin nuvarande form löper stödet om korttidsarbete ut vid årsskiftet, med konsekvensen att arbetsgivare och arbetstagare ges sämre villkor att klara sin ekonomi. Det bör därför införas en förlängning av stödet om korttidsarbete med möjlighet till en ytterligare stödperiod som företag kan använda sig av. Därtill behöver ersättningen i stödet om korttidsarbete höjas till att omfatta stöd upp till 90 procent.
Förenklingsförslag rörande stödens utformning
Omställnings- och omsättningsstödens utformning för med sig onödig administration för småföretagen och belastar myndigheterna med uppgiften att genomföra efterföljande kontroller. För taxibranschen kan förfarandet lätt förenklas då det ekonomiska underlaget för taxiföretagen finns tillgängligt för Skatteverket i redovisningscentraler. Skatteverket kan enkelt och fusksäkert göra datauttag för aktuella månader och därmed få fram uppgifter om varje taxiföretags intäktstapp. Stödet kan sedan betalas ut till respektive företags skattekonto. Möjligen skulle ett liknande förfarande kunna införas också för de branscher som lyder under lag om kassaregister.
Svenska Taxiförbundet står självklart till departementets förfogande i den fortsatta processen och bidrar med Förbundets branschkännedom och sakexpertis om departementet så skulle önska.
Svenska Taxiförbundet
Claudio Skubla
Förbundsdirektör
[1] Konjunkturinstitutet, konjunkturläget, september 2020
[2] Finansdepartementet, nyckeltal prognos 21 september 2020
[3] Swedbank, kortstatistik, oktober 2020
[4] Skatteverket, omsättningsstatistik
[5] Transportstyrelsens vägtrafikregister
[6] Gothia Protection Group. Granskning av Uber/Bolt och regelefterlevnad gällande taxameterredovisning (2020): https://www.taxiforbundet.se/wp-content/uploads/2020/07/gpggranskninguberbolt202003.pdf
[7] https://www.taxiforbundet.se/wp-content/uploads/2020/10/Svenska_Taxif%C3%B6rbundets_svar_p%C3%A5_Oms%C3%A4ttningsst%C3%B6d_till_enskilda_n%C3%A4ringsidkare__2020_10_08.pdf
[8] EU-kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32013R1407&from=SV